Scroll

Välkommen till Österskärs Vägförening

Vägföreningen hälsar Dig Välkommen till vår förening. På hemsidan vill vi berätta om föreningen och dess arbete samt om Ditt ansvar som fastighetsägare. Vi hoppas Du finner bra information under resp flik. Om det är något Du undrar över är Du välkommen att skicka ett mail eller ringa oss. Har Du tankar om hemsidan så förmedla dem gärna. Hoppas Du och Din familj kommer att trivas.

Förvaltning av samfälligheten/vägföreningen
Vad är en samfällighet/vägförening?

En samfällighetsförening är en juridisk person som har eller kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt träffa avtal och andra rättshandlingar. Föreningen styrs av lagar, stadgar och stämmobeslut.

Anläggningslagens första paragraf första stycke lyder:1 § Enligt denna lag kan inrättas anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning.

Det betyder att Lantmäteriet har genomfört en förrättning, för vår del år 2002, och beslutat om vilka vägar och grönområden som skall omfattas av samfälligheten, som heter Tuna g:a 4. 

I förrättning finns angivet vilka verksamheter som ska bedrivas inom området. Hur och när saker skall genomföras beslutas på stämman varje år och den löpande skötseln beslutas av styrelsen.

Medlemskapet

Var och en som är lagfaren ägare till en fastighet med beteckningen Tuna är automatiskt medlem i Österskärs Vägförening.
Vägföreningen är en samfällighetsförening som har ansvar för drift och underhåll av vägar och grönområden, förutom Österskärsvägen till Österskärs Station, som kommunen svarar för.
Drift och underhåll av vägar omfattas av vinterväghållning, d v s snö- och halkbekämpning och fyllning av sandlådor samt sandupptagning, vidare barmarksunderhåll som bl a omfattas av skyltning, sly- och gräsklippning, dränering med dikning, trumunderhåll m m.
Beläggningsunderhåll och vägbelysning är stora poster i vår budget.
Det är alltså Du, genom ÖV, som tillsammans med övriga boende inom området, förvaltar våra vägar och grönområden. För detta betalar vi alla en obligatorisk årlig avgift till Vägföreningen. Avgiftens storlek beror på om du använder bostaden för permanentbostad
eller sommarboende eller enbart har en tomt, samt om Din utfart ansluter till Vägföreningens vägar eller kommunens del av Österskärsvägen. Se vidare under Andelstal. Årsmöte och styrelse
Årsmötet, som äger rum under våren, beslutar om Vägföreningens verksamhet och utser en styrelse som skall förvalta fattade beslut i enlighet med stadgarna. Efter årsmötet utsänds en betalningsavi på vägföreningsavgiften. Det är viktigt att avgiften
betalas inom angiven tid, då vår rullande budget under året baseras på denna inkomst.

Vägförening består idag av nästan 1500 fastigheter. Fortfarande byggs det och styckas tomter inom Österskär, så antalet stiger.
Ansvarar innebär att vägarna ska vara i ett trafikdugligt skick. Det innebär att fastighetsägarna måste informera vägföreningen om de tänker bygga ut eller använda vägarna för tung trafik som kan skada vägen.

  Vägföreningen ansvarar inte för:
·  hur trafikanterna sköter sig i trafiken. Det är en uppgift för polis och   parkeringsbolag. Kommunens parkeringsregler gäller också inom Österskärs vägförenings område.
·  Lekplatser och båtplatser.
·  ägande av mark

Faktaruta; år 2017

1498 fastigheter

29,2 km belagd väg, total yta ca 147 000 kvm
10 km total längd gång och cykelbanor
110 st parkeringsplatser
10 ha grönytor med gräsklippning
Ca 780 st belysningsarmaturer med en förbrukning på ca 202 000 kWh

Andelstal

Fastigheternas andelstal har fastställts genom beslut av Lantmäterimyndigheten vid förrättning
2002-01- 21. Beslutet omfattar andelstal för fastigheter och lägenheter samt särskilda andelstal för
fastigheter med någon form av utökad trafikmängd:

Permanentbostad (villor, radhus, kedjehus) = andelstal 1,0
Permanentbostad med direktutfart till statlig eller kommunal väg = andelstal 0,7
Fritidsfastighet = andelstal 0,8
Fritidsfastighet med direktutfart till statlig eller kommunal väg = andelstal 0,56
Obebyggd tomt = andelstal 0,2
Lägenheter i flerfamiljshus = andelstal 0,8/lgh
Lägenheter med direktutfart till statlig eller kommunal väg = andelstal 0,56/lgh
Lägenhet i seniorboende eller motsvarande = andelstal 0,6/lgh

För övrig verksamhet (företag, skolor, daghem, marinor, serviceanläggningar, badplatser mm) har
andelstalen fastställts efter den trafikmängd som verksamheten genererar. Omprövning av andelstal beslutas fortlöpande av styrelsen efter förrättningsbeslut.
Avgiften per andel bestäms genom att budgeterat behov av medel divideras med antalet andelar i
föreningen. Avgiften fastställs på årsstämman. Beslutet från stämman angående vägavgiften för år
2017 fastställdes till 2 700 kr/andel.

Förseningsavgift
Om betalning av vägavgift inte erlagts senast den 31 maj 2017 debiteras en dröjsmålsavgift
på 100 kr och därefter med ytterligare 400 kr. Vägavgiften är en prioriterad fordran varför
obetald avgift kan komma att överlämnas till Kronofogden för indrivning.

Ägarbyte
Medlem, som är lagfaren fastighetsägare den 28 februari innevarande år, är ansvarig för att
vägavgiften betalas för kalenderåret. Fakturan på vägavgiften sänds alltid till den lagfarne
ägare.

30 km inom hela området

På samtliga vägar inom Österskärs område råder 30 km som högsta hastighet. På delar av
Österskärsvägen, som är kommunal väg, råder 50 km som högsta gräns.

Vi ber alla boende och de som far på vägarna att respektera hastigheten då det finns
många barn och andra trafikanter som rör sig inom området.

Stadgar

Stadgar för Österskärs Vägförening.
§ 1 FIRMA: Föreningens firma är Österskärs Vägförening.
§ 2 SAMFÄLLIGHETER: Föreningen förvaltar Österåker Tuna ga:4.
§ 3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN: Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.
§ 4 MEDLEM: Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom som har del i samfällighet upptagen under § 2.
§ 5 STYRELSENS SÄTE, SAMMANSÄTTNING: För föreningen skall finnas en styrelse med säte i Österåkers kommun. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter och tre suppleanter.
§ 6 STYRELSE, VAL: Styrelsen väljs vid ordinarie föreningssammanträde. Mandattiden för ledamot är två år och för suppleant ett år. Första gången val äger rum skall två ledamöter väljas på endast ett år. Stämman utser ordförande bland styrelsens ledamöter. I övrigt konstituerar styrelsen sig själv.
§ 7 STYRELSE, KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE,FÖREDRAGNINGSLISTA: Kallelse till styrelsesammanträde, vilken skall innehålla uppgift om förekommande ärenden skall tillställas ledamöterna minst sju dagar före sammanträdet. Suppleanterna skall inom samma tid tillställas underrättelse om sammanträdet och förekommande ärenden.Ledamot som är förhindrad att närvara skall genast meddela detta till ordföranden som har att omedelbart kalla suppleant i ledamots ställe.Suppleant som ej tjänstgör i ledamots ställe har rätt att närvara vid sammanträdet men har ej rösträtt.
§ 8 STYRELSE BESLUTSFÖRHET,PROTOKOLL: Styrelsen är beslutsför när kallelse skett i behörig ordning och minst tre styrelseledamöter är närvarande. Utan hinder härav skall styrelsesammanträde anses behörigen utlyst om samtliga ordinarie ledamöter infunnit sig till sammanträdet.Som styrelsens beslut gäller den mening om vilken de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträds av ordföranden.Utan att ha angivits i kallelsen får ärende avgöras om minst fyra av styrelseledamöterna är närvarande och ense om beslutet. Fråga får utan förhinder av bestämmelserna i första stycket avgöras utan kallelse om samtliga ordinarie ledamöter är närvarande och ense om beslutet. Den som deltagit i avgörandet av ärende äger anföra reservation mot beslutet. Sådan reservation skall anmälas före sammanträdets slut.Över ärenden i vilka styrelsen fattat beslut skall föras protokoll som upptar datum, deltagande ledamöter och suppleanter, kort beskrivning av ärendet, styrelsens beslut samt anförda reservationer. Protokollet skall justeras av ordföranden eller annan ledamot som vid förfall lett sammanträdet.
§ 9 STYRELSE (förvaltning): Styrelsen skall:
• förvalta samfälligheten och föreningens tillgångar,
• föra redovisning över föreningens räkenskaper,
• föra förteckning över delägande fastigheter, deras andelstal och ägare, årligen till ordinarie föreningsstämma avge förvaltningsberättelse över föreningens verksamhet och ekonomi,
• om förvaltningen omfattar flera samfälligheter eller annars är uppdelad på flera verksamhetsgrenar och medlemmarnas andelar inte är lika stora i alla verksamhetsgrenarna,
• föra särskild redovisning för varje sådan gren, i övrigt fullgöra vad lagen förskriver om styrelsens handhavande av föreningens angelägenheter.
§ 10 REVISON: För granskning av styrelsens förvaltning skall medlemmarna på ordinarie föreningsstämma utse två revisorer och två suppleanter.Revisionsberättelse skall överlämnas till styrelsen senast tre veckor före ordinarie stämma.
§ 11 RÄKENSKAPSPERIOD: Föreningens räkenskapsperiod omfattar tiden 1 januari till och med 31 december.
§ 12 UNDERHÅLLS- OCH FÖRNYELSEFOND: Till föreningens underhålls- och förnyelsefond skall årligen avsättas minst 50 000 kronor.
§ 13 FÖRENINGSSTÄMMA: Ordinarie föreningsstämma skall årligen hållas senast under april månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Styrelsen kan när den finner det erforderligt utlysa extra stämma. I fråga om medlemmars rätt att begära att extra stämma utlyses gäller 47 § 3 st lagen om förvaltning av samfälligheter.Om stämma skall godkänna uttaxering skall styrelsen bereda medlemmarna tillfälle att från den kallelseåtgärd vidtagits ta del av debiteringslängd, utvisande det belopp som skall uttaxeras, vad som belöper sig på varje medlem och när taxering skall ske.Före ordinarie stämma skall dessutom förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för den avslutade räkenskapsperioden samt utgifts- och inkomststat finnas tillgänglig för granskning under samma tid.
§ 14 KALLELSE TILL STÄMMA: Kallelse till stämma skall utfärdas av styrelsen och ske genom skriftligt meddelande till medlemmarna.Kallelseåtgärd skall vidtas senast 14 dagar före sammanträdet.I kallelsen skall anges tid och plats för stämman, vilka ärenden som skall förekomma på stämman och lämnas uppgift om plats där i § 13 angivna handlingar finns tillgängliga.Andra meddelanden skall genom styrelsens försorg bringas till medlemmarnas kännedom genom skriftligt meddelande till medlemmarna.
§ 15 MOTIONER: Medlem kan genom motion väcka förslag rörande föreningens verksamhet. Motion, som skall behandlas på ordinarie stämma, skall vara styrelsen tillhanda senast under februari månad. Styrelsen skall bereda avgivna motioner och hålla dem tillgängliga för medlemmarna tillsammans med förvaltningsberättelsen.
§ 16 DAGORDNING VID STÄMMA: Vid 0rdinarie stämma skall följande ärenden behandlas:• val av ordförande för stämman• val av sekreterare för stämman (normalt föreningens sekr.)• val av två justeringsmän • styrelsens och revisorernas berättelse • ansvarsfrihet för styrelsen • framställningar från styrelsen eller motioner från medlemmarna • ersättning till styrelsen och revisorerna • styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd • val av styrelse och styrelseordförande • val av revisorer • fråga om val av valberedning • övriga frågor. Meddelande av plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt. Vid extra stämma skall behandlas ärenden under punkt 1, 2, 3, 6 och 13.
§ 17 DISPOSITION AV AVKASTNING: I det fall stämman beslutar om att fördela uppkommit överskott skall detta ske efter medlemmarnas andelar i samfälligheten.
§ 18 STÄMMOBESLUT: Beslut fattas med acklamation om inte omröstning begärs. I fråga om omröstning m m gäller §§ 48, 49, 51 52 lagen om förvaltning av samfälligheter. När omröstning skall företas skall till protokollet antecknas de omständigheter angående rösträtt, andelstal, ombud mm som har betydelse för bedömandet av röstresultatet. Val skall ske med slutna röstsedlar om någon begär det.
§ 19 FLERA VERKSAMHETSGRENAR: Skall omröstning ske i fråga som berör flera verksamhetsgrenar gemensamt har vid tillämpning av huvudtalsmetoden varje medlem en röst även om han har del i flera verksamhetsgrenar.Vid tillämpning av andelsmetoden skall i motsvarande fall varje medlems röstetal framräknas på följande sätt: Först reduceras medlemmens röstetal inom varje verksamhetsgren i förhållande till verksamhetsgrenens andel i den gemensamma verksamhet omröstningen avser. Därefter sammanläggs de reducerade röstetalen för varje medlem.Verksamhetsgrenens andelar i verksamhet som är gemensam för samfälligheten utgör:
( ANM: föreningen har t.v. endast en verksamhetsgren. § 19 tillämplig först om ny verksamhetsgren tillkommer.)
§ 20 PROTOKOLLSJUSTERING, TILLGÄNGLIGLIGHÅLLANDE: Stämmoprotokollet skall justeras inom två veckor efter stämman och därefter hållas tillgängligt för medlem-marna.
------------------------------
Stadgar till samfällighetsföreningen bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Beslut om ändring av stadgarna togs på Vägföreningens stämma 1998-04-21 samt fastställdes på ordinarie stämma 1999-04-13. Länsstyrelsen fastställde därefter stadgarna 1999-10-14. Ändring i stadgarna gjordes på årsstämman. Vissa ändringar i dessa stadgar antogs vid årsstämman 2015-04-16.

Om oss/vår historia

Vägföreningen (ÖV) hälsar Dig välkommen och vill berätta om föreningens arbete samt Ditt ansvar som fastighetsägare.
I Österåkers Kommun finns det drygt 88 olika vägföreningar. Österskärs vägförening är en av de största i landet. Vi förvaltar 29,2 km vägar, varav den i särklass största delen är asfalterad. Vi sköter dessutom gångbanor, gång- och cykelbanor, parkeringsplatser och grönområden. Vägföreningen har dessutom ansvar för belysningsfrågor. Ägandet av marken är främst Österskärs Villaägareförening och Österåkers kommun.

Österskärs Vägförenings historia.
Järnvägen drogs till Åkersberga 1901 och vidare till Österskär 1906. Ägaren till Tunagård började planera för Österskärs bebyggande. Genom Aktiebolaget Åkersberga - Trälhavet försåldes tomter på södra udden, Tunanäs eller Biskopsudden, som området till en början kallades. Efter en namnpristävling kom hela udden att kallas Österskär. Det första området med 33 tomter planerades och bebyggdes helt i tidens anda. Tomterna var stora och oregelbundna och med mycket vackert läge. Vägarna slingrade sig fram mellan bergknallarna. Förebilden var helt klart den samma, som för exempelvis Djursholm.

Tomtavstyckningen fick ny fart från 1909 då 250 tomter planerades för bebyggelse.
1909 bildades Villaägareföreningen. Ägaren till Tuna gård, som styckade av tomterna behöll mark för vägar och vissa öppna platser som senare skänktes till Villaägareföreningen. Därför kom vägarna och allmänningarna i föreningens ägo.

År 1926 överfördes alla vägar och vägmark till Österskärs Villaägareförening och det blev då den föreningens ansvar att mot avgift sköta vägarna. 1929 började diskussioner föras med Vägstyrelsen, som skötte vägen ner till ångbåtsbryggan, om vems ansvar det var att sköta vägarna inom Österskär.
Eftersom den alltmer ökande bebyggelsen ställde krav på ordnad väghållning, så ledde diskussionerna fram till att länsstyrelsen den 20 januari 1943 beslutade om Åkersberga-Österskärs Vägförenings tillkomst. Den 6 oktober förordnade länsstyrelsen vilka vägar, som skulle ingå i Vägföreningens ansvar.
Två förrättningar enl. Lagen om enskilda vägar, har skett 1969 och 1985.
I samband med att Lagen om enskilda vägar upphörde, och ersattes av Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150), omvandlades alla vägföreningar till gemensamhetsanläggningar som förvaltas av en samfällighetsförening. I anledning härav genomfördes en lantmäteriförrättning, 1998, där omfattningen av den gemensamhetsanläggning (Tuna ga:4), som Österskärs Vägförenings ansvarar för, fastställdes. Vår förening heter sedan 1989 Österskärs Vägförening. Sedan 1998 är föreningen en samfällighetsförening med uppgift att förvalta Tuna ga:4.  Den senaste förrättningen genomfördes 2002.

Lagtext

Lag om förvaltning av samfälligheter
Inledande bestämmelser
1 § Vid tillämpningen av denna lag ska som samfällighet anses
1. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988),
2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken,
3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt,
4. samfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149),
5. samfällighet enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet. I fråga om samfällighet enligt första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på annat sätt än genom delaktighet omfattas av samfälligheten och med delägare den som deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet ska vidare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal. Lag (2012:184).
2 § Lagen äger tillämpning endast i den mån det är förenligt med annan lag eller författning. Dock får enligt lagen beslutas om nyttjande av samfällighet i strid mot byggningabalken. Lag (1982:329).
3 § Lagens bestämmelser om fastighet tillämpas även på sådan tomträtt, gruva, byggnad, annan anläggning, naturreservat och kulturreservat som har del i en samfällighet enligt 1 § första stycket 3, 4 eller 5.
Den som innehar en fastighet på grund av ett testamentariskt förordnande, utan att någon har äganderätten till den, anses vid tillämpning av lagen som fastighetens ägare. Som ägare av ett naturreservat eller ett kulturreservat anses den som har beslutat om reservatet.
En innehavare av en tomträtt i en fastighet som har del i en samfällighet enligt 1 § första stycket 1 eller 2 ska vid tillämpning av lagen anses som delägare i fastighetsägarens ställe.
När talan ska föras i fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5 tilllämpas bestämmelserna om stämningsmål i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2015:374).
4 § En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Lag (2012:184).
5 § Avstyckas en samfällighet som avses i 1 § första stycket 1 eller 2 eller viss ägovidd av sådan samfällighet utan att ha övergått till en annan ägare och förvaltas samfälligheten av en samfällighetsförening, övergår äganderätten till den sålunda bildade fastigheten genom avstyckningen till föreningen. Lag (2012:184).
Delägarförvaltning
6 § Vid delägarförvaltning beslutar delägarna gemensamt.
7 § Kan delägarna inte enas i fråga om en viss förvaltningsåtgärd, skall, om någon delägare begär det, lantmäterimyndigheten eller den som myndigheten förordnar därtill hålla sammanträde med delägarna för att avgöra frågan eller, om omständigheterna föranleder det, anordna föreningsförvaltning.
Lantmäterimyndigheten får, om synnerliga skäl föranleder det, vidta åtgärd som behövs för att säkerställa delägarbeslutet. Lag (1995:1406).
8 § Den som skall hålla sammanträde enligt 7 § skall utreda vilka som är delägare. Lag (1989:727).
9 § Till sammanträdet ska samtliga kända delägare kallas. Är det ovisst vilken av flera som är delägare, kallas samtliga. Om det kan antas att okända delägare finns, utfärdas kallelse även på dessa.
Kallelse ska i god tid före sammanträdet delges delägarna. För sådan delgivning gäller inte 14 § och 49 § första stycket 3 delgivningslagen (2010:1932). Lag (2010:1943).
10 § Kallelse och delgivning enligt 9 § ombesörjs av den som skall hålla sammanträdet. Denne skall vidare göra anmälan hos rätten, när god man enligt 11 kap. 3 § föräldrabalken behöver förordnas. Lag (1988:1259).
11 § Har delägare infunnit sig till sammanträdet, får det hållas även om han icke fått del av kallelse.
12 § Delägare, som själv eller genom ombud är närvarande vid sammanträdet, har, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I fråga som har ekonomisk betydelse skall delägarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om delägare begär det. Dock får delägares röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade delägare.
För beslut att överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller att upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. I andra frågor skall som beslut gälla den mening för vilken de flesta rösterna avgivits eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
Innehavare av rättighet i delägarfastighet får närvara och yttra sig vid behandlingen av fråga som rör hans rätt.
13 § När beslut fattas om överlåtelse eller om upplåtelse av rättighet, kan även bestämmas vem som skall underteckna överlåtelse- eller upplåtelsehandling på delägarnas vägnar. Vad som nu sagts äger motsvarande tillämpning i fråga om ansökan om inteckning.
14 § Vid sammanträdet skall föras protokoll genom ordförandens försorg.
15 § Anser delägare att beslut som fattats vid sammanträdet icke tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller att hans enskilda intressen icke i skälig omfattning beaktats i beslutet, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att rätten till talan annars är förlorad.
När talan väckts, kan domstolen förordna att beslutet tills vidare icke skall lända till efterrättelse.
Innehavare av rättighet i delägarfastighet får klandra beslut som rör hans rätt. I fråga om sådan talan äger första och andra styckena motsvarande tillämpning.
Dom varigenom beslut upphävts eller ändrats gäller även för delägare eller rättighetshavare som ej fört talan. Lag (2010:999).
16 § Kostnad för sammanträdet förskjutes av sökanden. Leder sammanträdet till beslut om förvaltningsåtgärd, skall kostnaden slutligt betalas av delägarna efter deras delaktighet i samfälligheten.
Föreningsförvaltning
Allmänna bestämmelser om samfällighetsförening
17 § Samfällighetsförening är en enligt denna lag bildad sammanslutning, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och vars medlemmar utgöres av delägarna i samfällighet.
18 § En samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats.
En samfällighetsförening får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose. Lag (2012:184).
19 § Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning.
En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning skall avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen, när gemensamhetsanläggningen
1. är av kommunalteknisk natur eller annars av större värde samt inrättad för småhusfastigheter eller för sådana fastigheter tillsammans med hyresfastigheter eller bostadsrättsfastigheter, eller
2. tillförsäkrar en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme sådana rättigheter som avses i 3 kap. 1 a § första stycket 2 fastighetsbildningslagen (1970:988).
I de fall som avses i andra stycket skall föreningens styrelse också upprätta en underhålls- och förnyelseplan. Den skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek skall kunna bedömas. Lag (2003:629).
19 a § Bestämmelserna i andra-fjärde styckena tillämpas när 1. olika delar av en byggnad eller annan anläggning hör till skilda fastigheter, 2. minst en del av anläggningen hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme, 3. en del av anläggningen ingår i en samfällighet, och 4. samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening. En medlem i föreningen ska följa de regler som kan finnas i stadgarna för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom samfälligheten. Medlemmen ska hålla noggrann tillsyn över att det som sägs i andra stycket fullgörs också av 1. personer som hör till medlemmens hushåll eller som besöker honom eller henne som gäster, 2. personer som medlemmen har inrymt i sin del av anläggningen, eller 3. personer som för medlemmens räkning utför arbete i medlemmens del av anläggningen. Om en medlem åsidosätter sina skyldigheter enligt andra eller tredje stycket eller om en nyttjanderättshavare åsidosätter de skyldigheter som enligt samma stycken åligger en medlem, får föreningen föra talan mot medlemmen. Lag (2009:184).
Bildande av samfällighetsförening
20 § En samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antar stadgar och utser styrelse.
Sammanträde enligt första stycket ska, om någon delägare begär det, hållas av lantmäterimyndigheten eller den som myndigheten förordnat därtill. Dock ska i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) lantmäterimyndigheten eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 4 § anläggningslagen, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande en samfällighet som berörs av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsförening bildas.
Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighetsförening bildas för förvaltningen av en samfällighet enligt 1 § första stycket 5, får lantmäterimyndigheten hålla sammanträde enligt första stycket även om delägare i samfälligheten inte har begärt det. Lag (2012:184).
20 a § Vid fastighetsbildning enligt 3 kap. 1 b § fastighetsbildningslagen (1970:988) ska lantmäterimyndigheten se till att en samfällighet som tillförsäkrar en ägarlägenhetsfastighet sådana rättigheter som avses i 3 kap. 1 a § första stycket 2 nämnda lag förvaltas av en samfällighetsförening.
I fall som avses i första stycket får lantmäterimyndigheten hålla sammanträde enligt 20 § första stycket för bildande av en samfällighetsförening även om delägare i samfälligheten inte har begärt det. Lag (2009:184).
21 § I fråga om sammanträde för bildande av en samfällighetsförening äger 7 § andra stycket, 8-11 §§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålls sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning. Lag (2012:184).
22 § Som sammanträdets beslut gäller den mening som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträdes av ordföranden.
23 § I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande tillämpning.
Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut eller tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt miljöbalken meddelats, får sammanträde för bildande av samfällighetsförening hållas innan domen eller beslutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses då ägaren av fastigheten och annan som enligt domen eller beslutet ska ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings-, anläggnings- eller tillståndsbeslutet eller tillståndsdomen vinner laga kraft eller, i fråga om anläggningsbeslut, att förordnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen (1973:1149) eller 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken. Lag (2012:184).
24 § Kostnad för sammanträdet skall förskjutas av sökanden men slutligt betalas av föreningen.
Registrering, stadgar och firma
25 § En samfällighetsförening registreras hos den statliga lantmäterimyndigheten.
Hos den statliga lantmäterimyndigheten ska det föras ett samfällighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning ska anmälas för registrering eller annars tas in i registret. I registret ska uppgifterna föras separat för varje län. Uppgifter om en samfällighetsförening ska föras i den del av registret som avser det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte. I fråga om registrering i samfällighetsföreningsregistret gäller 15 kap. 4 § första- tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Hänvisningen i den paragrafens tredje stycke ska gälla klandertalan som avses i 23 § första stycket och 53 § andra stycket denna lag. Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om samfällighetsföreningens firma på grund av bestämmelsen i 29 § första stycket andra meningen denna lag inte får föras in i den delen av samfällighetsföreningsregistret.
Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om avgifter för registrering meddelas av regeringen. Lag (2008:544).
26 § Registrering av en samfällighetsförening sker på ansökan av föreningens styrelse. Har sammanträde för bildande av föreningen hållits enligt 20 § andra stycket andra meningen eller 20 a § andra stycket, får registrering ske också på ansökan av den som har hållit sammanträdet.
Vid ansökningshandlingen ska fogas två bestyrkta kopior av stadgarna samt en bestyrkt kopia av protokoll från sammanträde enligt 20 §.
Ansökningshandlingen ska innehålla uppgift om föreningens postadress samt styrelseledamöternas fullständiga namn, bostads- och postadress och telefon. Om särskild firmatecknare har utsetts, ska uppgift lämnas också om denne. Lag (2009:184).
27 § Innan samfällighetsförening blivit registrerad, kan den ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter.
Handlar medlemmar i samfällighetsförening eller dess styrelse eller annan, som enligt denna lag är ställföreträdare för föreningen, på föreningens vägnar innan den registrerats, skall de som deltagit i åtgärden eller beslut därom svara solidariskt för uppkommande förbindelser.
28 § Stadgar för samfällighetsförening skall ange
1. föreningens firma,
2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen,
3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,
4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet,
5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,
6. föreningens räkenskapsperiod,
7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,
8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas,
9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.
Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning. Lag (1989:727).
29 § En samfällighetsförenings firma ska innehålla ordet samfällighetsförening. Firman ska tydligt skilja sig från andra registrerade ännu bestående samfällighetsföreningsfirmor i samma län. För registrering av en samfällighetsförenings firma gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen (1974:156).
Någon annan än en samfällighetsförening får inte använda ordet samfällighetsförening i sin firma. Den som bryter mot det som nu sagts döms till böter. Lag (2008:544).
Styrelse och firmateckning
30 § Styrelsen för samfällighetsförening skall bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Styrelseledamot får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (1988:1259).
31 § När skäl därtill föreligger, får länsstyrelsen förordna att styrelsen skall bestå av flera ledamöter än som anges i stadgarna. Sådant förordnande har samma verkan som beslut om stadgeändring. Länsstyrelsen får vidare i föreningsstämmans ställe utse en ledamot eller, om synnerliga skäl föreligger, flera ledamöter i styrelsen. Kan överenskommelse ej träffas om arvode till sådan ledamot, bestämmer länsstyrelsen arvodet.
Om länsstyrelsens beslut enligt första stycket skall anteckning göras i samfällighetsföreningsregistret.
32 § Styrelseledamot kan av den som utsett honom skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för vilken han utsetts.
33 § Har styrelseledamots uppdrag upphört eller är styrelseledamot förhindrad att utöva uppdraget och är styrelsen ej ändå beslutför, får länsstyrelsen förordna syssloman i sådan ledamots ställe. Finns av skäl som nu sagts icke någon styrelseledamot att tillgå, får sysslomannen ensam handha föreningens angelägenheter och företräda föreningen som styrelse. Sysslomannens förordnande gäller till dess beslutför styrelse åter finns.
Sysslomannen har rätt till arvode som bestämmes av länsstyrelsen. Arvodet betalas av föreningen.
34 § Om ej annat följer av stadgarna eller av föreningsstämmobeslut, får styrelsen utse särskild firmatecknare.
Bemyndigande att teckna firma kan av styrelsen när som helst återkallas.
35 § Styrelsen handhar föreningens angelägenheter i överensstämmelse med denna lag, stadgarna och föreningsstämmobeslut, i den mån beslutet ej strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna.
36 § Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet i vilken han har ett väsentligt intresse som strider mot föreningens.
37 § Styrelsen är behörig att företräda föreningen i förhållande till tredje man. Samma behörighet tillkommer firmatecknare. Styrelsen och firmatecknaren får dock ej utan stöd av stadgarna eller föreningsstämmobeslut överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för länge tid än fem år.
38 § Som styrelsens beslut gäller den mening om vilken vid styrelsesammanträde de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträdes av ordföranden.
Första stycket gäller ej, om annat föreskrives i stadgarna.
39 § Sker ändring i fråga om sådant förhållande som anges i 26 § tredje stycket, skall detta genom styrelsens försorg genast anmälas för registrering.
Uttaxering av bidrag m.m.
40 § Om samfällighetsförenings medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna.
41 § Innan uttaxering sker, skall styrelsen upprätta utgifts- och inkomststat för föreningen. Staten förelägges föreningsstämman för godkännande.
Gäller i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnader olika bestämmelser för skilda verksamhetsgrenar, skall inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt.
Om föreningen skall göra fondsavsättning enligt 19 § andra stycket skall av utgifts- och inkomststaten framgå de belopp som går åt till fondavsättningen. Lag (1989:727).
42 § Om ej annat föreskrives i stadgarna, uttaxeras medlemmarnas bidrag genom att styrelsen upprättar och på föreningsstämma framlägger debiteringslängd.
I debiteringslängden anges det belopp som uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning skall ske.
I fall som avses i 41 § andra stycket redovisas varje verksamhetsgren för sig i debiteringslängden.
43 § Räcker ej tillgängliga medel till betalning av klar och förfallen skuld för vilken föreningen svarar, skall styrelsen utan dröjsmål upprätta och på föreningsstämma framlägga särskild debiteringslängd samt omedelbart uttaga vad som fordras.
Försummar styrelsens ledamöter vad som åligger dem enligt första stycket, är de solidariskt ansvariga för skulden. Är försummelsen uppenbar, förordnar länsstyrelsen på borgenärens yrkande syssloman att debitera och uttaga vad som fordras. I fråga om ersättning till sådan syssloman äger 33 § andra stycket motsvarande tillämpning.
44 § Övergår delägarfastighet till ny ägare på annat sätt än genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 § och som ej förfallit till betalning tidigare än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nya ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debiteringslängden förfaller först efter denna dag.
I fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5 skall vad som i första stycket sägs om ny ägare till en delägarfastighet i stället gälla den på vilken delaktigheten i samfälligheten har övergått på annat sätt än genom övergång av äganderätten till en delägarfastighet. Lag (1983:660).
45 § I fall som avses i 41 § andra stycket får medel och andra tillgångar som är att hänföra enbart till viss verksamhetsgren icke användas eller utmätas för ändamål som faller utanför verksamhetsgrenen. Medel som nyss sagts får ej heller sammanblandas med andra medel.
46 § Anser medlem att uttaxering ej överensstämmer med denna lag, stadgarna eller föreningsstämmobeslut, får han väcka talan mot föreningen om rättelse hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor från den dag då debiteringslängden framlades på föreningsstämma.
Debiterat och till betalning förfallet belopp får, om domstolen ej förordnar annat när den prövar talan om rättelse, uttagas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken om fordran för vilken betalningsskyldighet ålagts genom dom som äger lag kraft. Lag (2010:999).
Föreningsstämma
47 § Medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämma.
Kallelse till föreningsstämma sker genom styrelsens försorg. I kallelsen anges vilka ärenden som skall behandlas på stämman.
Underlåter styrelsen att utfärda kallelse till ordinarie föreningsstämma i enlighet med stadgarnas föreskrifter, skall länsstyrelsen på anmälan av medlem utlysa föreningsstämma. Om minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar eller det mindre antal, som kan vara bestämt i stadgarna, hos styrelsen begär att extra föreningsstämma skall hållas och därvid anger de ärenden som skall behandlas, åligger det styrelsen att inom en vecka kalla till sådan stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Sker det ej, utlyser länsstyrelsen stämma på anmälan av medlem.
48 § I fall som avses i 41 § andra stycket får vid avgörande av fråga som enbart rör viss verksamhetsgren rösträtt utövas endast av de medlemmar som är bidragsskyldiga till denna verksamhetsgren.
Den som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin bidragsskyldighet får deltaga i förhandlingarna men ej utöva rösträtt, innan han fullgjort vad han eftersatt.
Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud, deltaga i behandlingen av angelägenhet, vari han äger ett väsentligt intresse som strider mot föreningens.
Innehavare av rättighet i delägarfastighet får närvara och yttra sig vid behandlingen av fråga som rör hans rätt.
49 § Röstberättigad medlem, som är närvarande vid föreningsstämma, har, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. I fråga som har ekonomisk betydelse skall medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal, om medlem begär det. Dock får medlems röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar.
Medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ombud får ej företräda mer än en medlem. Som stämmans beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning, medan i andra frågor den mening gäller som biträdes av ordföranden.
Första och andra styckena gäller ej i den mån annat följer av 51 eller 52 §. Avvikelse från andra stycket får föreskrivas i stadgarna.
50 § Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna.
Över beslut som fattas på föreningsstämma skall genom styrelsens försorg föras protokoll, vilket skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman.
Överlåtelse av fast egendom m.m.
51 § För beslut att överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller att upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna, om ej annat föreskrives i stadgarna.
Ändring av föreningens stadgar
52 § Vid omröstning i fråga om ändring av föreningens stadgar har varje röstberättigad medlem, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. För beslut om sådan ändring fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Föreskrives strängare villkor i stadgarna, skall det gälla.
Beslut enligt första stycket skall genom styrelsens försorg genast anmälas för registrering. Vid anmälan skall fogas två bestyrkta avskrifter av protokoll över beslutet. Beslutet får ej tillämpas innan registrering skett.
Talan mot föreningsstämmobeslut
53 § Anser styrelseledamot eller sådan medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt beröres att beslut som fattas på föreningsstämma ej tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen.
Grundas talan enligt första stycket på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker endast medlems eller rättighetshavares rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att beslutet annars är gällande.
När talan väckts, äger mark- och miljödomstolen förordna att beslutet tills vidare ej får verkställas.
Dom varigenom stämmobeslut upphävts eller ändrats gäller även för medlem eller rättighetshavare som ej fört talan. Lag (2010:999).
Skadeståndsskyldighet m.m.
54 § I fråga om skyldighet för styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller medlem att ersätta skada, som han tillskyndat föreningen, medlem eller tredje man, och om talan om sådan ersättning äger 13 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning. Talan upptages dock av mark- och miljödomstolen. Lag (2010:999).
Föreningar för förvaltning av flera samfälligheter
55 § Samfällighetsförening kan bildas för att handha förvaltningen av flera samfälligheter. 20--24 §§ äger motsvarande tillämpning på sådan föreningsbildning. Föreligger olikhet i fråga om delaktigheten i samfälligheterna, gäller dock de avvikelser som anges i andra stycket.
Begäran om sammanträde för bildande av sådan samfällighetsförening som avses i första stycket tredje punkten skall göras av minst en delägare i varje samfällighet. Vid sammanträdet skall särskild omröstning ske bland delägarna i varje samfällighet över yrkandet att bilda gemensam förening. Härvid äger bestämmelserna i 12 § första stycket om omröstning i fråga som har ekonomisk betydelse motsvarande tillämpning. Bifalles yrkandet vid samtliga omröstningar, skall delägarna vid gemensam omröstning utse styrelse och antaga stadgar för föreningen. I annat fall har frågan förfallit. På begäran av delägare skall dock vid sammanträdet behandlas fråga om bildande av annan förening enligt denna paragraf eller 20 §.
56 § Finner den som enligt 20 § skall hålla sammanträde för bildande av samfällighetsförening att förvaltningen av samfälligheten lämpligen kan handhas av befintlig samfällighetsförening, skall han inhämta yttrande från föreningens styrelse huruvida den förordar att samfälligheten anslutes till föreningen. Om sådant förord lämnas, skall vid sammanträdet omröstning ske i anslutningsfrågan. Härvid äger bestämmelserna i 12 § första stycket om omröstning i fråga som har ekonomisk betydelse motsvarande tillämpning. Fattas beslut om anslutning, skall föreningen upptaga fråga om den ändring av föreningens stadgar som behövs för att anslutning skall ske. Till dess det slutligt avgjorts huruvida anslutning kommer till stånd, skall frågan om bildande av ny samfällighetsförening vila.
57 § Mellan samfällighetsföreningar får avtalas att den ena föreningen (överlåtande föreningen) skall uppgå i den andra (övertagande föreningen) på så sätt att medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen och att den överlåtande föreningen upphör att bestå samt alla dess tillgångar och skulder övertages av den övertagande föreningen (fusion).
58 § Fusionsavtal är bindande först när det godkänts av föreningsstämma i den överlåtande föreningen och behövlig ändring i den övertagande föreningens stadgar beslutats.
59 § Den överlåtande föreningens styrelse skall anmäla fusionsavtal för registrering. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av fusionsavtalet samt av protokoll över föreningsstämmans beslut att godkänna avtalet.
Registrering av fusionsavtalet får ske endast i samband med registrering av beslutet om ändring i den övertagande föreningens stadgar. När registrering skett, är fusionen genomförd.
60 § Förvaltar samfällighetsförening flera samfälligheter och föreligger olikhet i fråga om delaktigheten i dessa, äger 41 § andra stycket, 42 § tredje stycket, 45 § och 48 § första stycket motsvarande tillämpning.
Upplösning av samfällighetsförening
61 § En samfällighetsförening ska upplösas, när den eller de samfälligheter som förvaltas av föreningen upphör att bestå. Upplösning ska vidare ske, om medlemmarna är ense om det och länsstyrelsen medger det. Bestämmelser om rätt för lantmäterimyndigheten att förordna om upplösning av en samfällighetsförening finns i anläggningslagen (1973:1149). Lag (2012:184).
62 § Samfällighetsförening får ej upplösas förrän alla dess skulder betalats eller de medel som fordras för betalningen nedsatts hos länsstyrelsen. I samband med upplösningen får kallelse sökas på föreningens okända borgenärer. Bestämmelserna i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer äger därvid motsvarande tillämpning.
Överstiger vid upplösningen av föreningen dess tillgångar skulderna, skall överskottet skiftas mellan medlemmarna enligt grunder som föreningsstämman beslutat. Vad som nu sagts gäller ej, om annat föreskrives i stadgarna. Lag (1981:136).
63 § När samfällighetsförening upplösts, skall detta genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Har skifte av tillgångarna skett, skall vid anmälan fogas bestyrkt avskrift av skifteshandlingen.
64 § Förvaltar samfällighetsförening flera samfälligheter och upphör någon av dessa att bestå, skall den verksamhetsgren som samfälligheten utgör avvecklas. Detsamma gäller om delägarna i samfälligheten är ense om att avveckling skall ske och om länsstyrelsen medger det. Om rätt för lantmäterimyndigheten att förordna om avveckling av verksamhetsgren finns bestämmelser i anläggningslagen (1973:1149).
62 och 63 §§ äger motsvarande tillämpning fråga om 63 §§ äger motsvarande tillämpning avveckling som anges i första stycket. Lag (1995:1406).
65 § Framkommer efter upplösning av samfällighetsförening eller avveckling av verksamhetsgren ny skuld eller tillgång, skall länsstyrelsen på begäran av borgenär eller annan som saken rör förordna syssloman att vidtaga de åtgärder som skulle ha ålegat styrelsen, om skulden eller tillgången varit känd tidigare.
Lantmäterimyndighets och mark- och miljödomstols behörighet
66 § Ärenden som enligt denna lag ska prövas av en lantmäterimyndighet tas, med det undantag som anges i 25 §, upp av den lantmäterimyndighet inom vars verksamhetsområde samfälligheten är belägen. Om samfälligheten är belägen inom flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden, prövas ärendet av den statliga lantmäterimyndigheten. Detsamma gäller om ärendet rör flera samfälligheter som är belägna inom skilda lantmäterimyndigheters verksamhetsområden.
Ett mål eller ärende som enligt denna lag ska prövas av mark- och miljödomstol tas upp av den mark- och miljödomstol inom vars område samfälligheten är belägen. Om samfälligheten ligger under flera mark- och miljödomstolar, tas talan upp av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under skilda mark- och miljödomstolar. Lag (2010:999).
Överklagande av en lantmäterimyndighets eller länsstyrelses beslut
67 § Lantmäterimyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut av den statliga lantmäterimyndigheten att vägra registrering av en firma överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett beslut som gäller avskrivning av en ansökan eller anmälan om registrering eller vägrad registrering får överklagas inom två månader från dagen för beslutet.
Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2016:196).
Övergångsbestämmelser
1989:727
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
2. Beträffande samfällighetsföreningar som har bildats före ikraftträdandet skall sådana ändringar av föreningens stadgar som föranleds av 19 § andra stycket beslutas på den föreningsstämma som äger rum närmast efter sex månader efter ikraftträdandet.
1990:1498
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Bestämmelserna i 67 § första stycket i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om beslut som länsstyrelsen meddelat före ikraftträdandet.
1995:32
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1995:1406
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.
1998:379
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.
1998:837
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Samfällighet enligt vattenlagen (1983:291) skall vid tillämpningen av denna lag anses som samfällighet enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
3. Tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt vattenlagen (1983:291) skall vid tillämpningen av den nya lydelsen av 23 § anses som tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt miljöbalken.
2010:1943
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
2012:184
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om samfälligheter enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.
2015:374
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller för förrättningar som har påbörjats före ikraftträdandet.
2016:196
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har inletts i allmän förvaltningsdomstol före ikraftträdandet.

Kommentarer till stadgarna.

Kommentarer till stadgarna
Vid hänvisning till lagrum avser SFL lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Ingressen: SFL innehåller tvingande regler för föreningsförvaltningen och stadgarnas innehåll i vissa hänseenden medges dock avvikelser från reglerna. I SFL anges i vilka situationer stadgarna får innehålla avvikelser från lagen.

Till § 2 Samfällighetens ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats.
Samfällighetsföreningen får ej driva verksamhet som är främmande för det ändamål
som samfälligheten skall tillgodose (18§ SFL). Förvaltningen omfattar även fastighet
som föreningen äger samt medel som influtit vid försäljning.

Till § 4 Med delägarfastighet förstås fastighet som har del i samfällighet och med delägare
ägaren av delägarfastighet (1 § 2 st SFL).

Till § 5 Styrelseledamot skall vara myndig (30 § SFL) men behöver inte vara medlem.

Till § 6 Har styrelseledamots uppdrag upphört eller är styrelseledamot förhindrad att utöva uppdraget och är styrelsen ej ändå beslutsför, får Länsstyrelsen förorda syssloman i sådan ledamots ställe. Finnas av skäl som nu sagts icke någon styrelseledamot att tillgå, får syssloman ensam handha föreningens angelägenheter och företräda föreningens som styrelse (33 § SFL).

Till § 9 Styrelsen handhar samfällighetens angelägenheter i överensstämmelse med denna lag (SFL), stadgar och föreningsstämmobeslut, i den mån beslutet ej strider mot denna lag (SFL) eller annan författning eller mot stadgarna (35 § SFL):

Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenheter i vilken han har ett väsentligt intresse som strider mot föreningens(35 § SFL).

Styrelsen är behörig att företräda föreningen i förhållande till tredje man. Samma behörighet tillkommer firmatecknare. Styrelsen och firmatecknarenfår dock ej utan stöd av stadgarna eller föreningsstämmobeslut överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år (37 § SFL).

Till § 13 Om minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar eller det mindre antal, som kan vara bestämt i stadgarna, hos styrelsen begär att extra föreningsstämma ska hållas och därvid anger de ärenden som skall behandlas, åläggs styrelsen att inom en vecka kalla till sådan stämma att hållas så snart det med ianspråktagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Sker det ej, utlyser Länsstyrelsen stämma på anmälan av medlem (47 § 3 st SFL).

Till § 14 Underlåter styrelsen att utfärda kallelse till ordinarie föreningsstämma i enlighet med stadgarnas föreskrifter skall Länsstyrelsen på anmälan av medlem utlysa föreningsstämma (47 § SFL).

Till § 16 Styrelsen är skyldig att på föreningsstämman lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna (50 § SFL).
Talan får föras mot uttaxering (46§ SFL) och stämmobeslut (53 § SFL).

Till § 18 Den som underlåtit att i rätt tid fullfölja sin bidragsskyldighet får delta i förhandlingarna men ej utöva rösträtt innan han fullgjort vad han har eftersatt (48 § SFL).

Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud, delta i behandlingen av angelägenheter, varit han äger ett väsentligt intresse som strider mot föreningens (48 § SFL).

Innehavare av rättighet i delägarfastighet får närvara och yttra sig vid behandling av fråga som rör hans rätt (48 § SFL).

Röstberättigad medlem, som är närvarande vid föreningsstämma har, oavsett om han äger en eller flera fastigheter, en röst (huvudtalsmetoden). I fråga som har ekonomiskt betydelse skall medlemmarnas röstetal i stället beräknas efter delägarfastigheternas andelstal om medlem begär det. Dock får medlems röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar (49§ SFL ang andelsmetod).

Medlemmarnas rösträtt kan utövas genom ombud. Ombud får ej företräda mer än en medlem. Som stämmans beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning, medan i andra frågor den mening gäller som biträds av ordförande.

Vid omröstning i fråga om ändring av föreningens stadgar har varje röstberättigad medlem, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst. För beslut om sådan ändring fordras minst två tredjedelar av de angivna rösterna.

Beslut om stadgeändring skall genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Vi anmälan skall fogas två bestyrkta avskrifter av protokoll över beslutet. Beslutet får ej tillämpas innan registrering skett (52 § SFL).

Föreningens uppdrag
Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för 2017
Föreningen gör varje år en verksamhetsplan som antas på årsstämman. För år 2017
beslöts följande:

Beläggningsarbeten
• Nya underhållsbeläggningar (Val av objekt efter vintern med hänsyn till vägkondition.)  

  • Barmarksunderhåll
    • Vägbanereparationer, potthålslagningar, motlägg mot asfaltkanter.
    • Dikning och kantskärning. Rensning och utbyte av trummor
    • Vägmärken; översyn, klotterborttagning och utbyte av skyltar.
    • Grusning av gångvägar
    • Ny rännstensbrunn på Västra Banvägen 112
    • Slamsugning och spolning av samtliga dagvattenbrunnar

Grönområden
• Röjning av träd, häckar och buskage som utbreder sig på vägområdet
• Vägrenar; slåtter samt sly- och kantröjning
• Gräsklippning av parkytor
• Vid Borgruinen; slyröjning och renovering av gräsytor
• Trädbeskärning i Gullvivanparken och Perstorpsparken
• Vinterväghållning

Snöröjning
• Halkbekämpning
• Fyllning av sandlådor
• Sandsopning med sandupptagning
• Vägbelysning

Drift och underhållsarbeten
• Ombyggnad av elcentraler och tändsystem
• Ny stolpe på sticket vid Neptunivägen

Projekt, förbättringsarbeten
• Ny trottoar på Andromedavägen, delen Österskärsvägen – Åkersbergavägen
• Ny belysning utmed gångvägen vid Strandvägen
• Utbyte av samt trästolpar till stålstolpar på Strandvägen, bygga ut belysning
på Strandvägensticket och Solstigen nergrävning av jordkabel
• Framtagning av förslag till framtida handlingsprogram för Österskärs Vägförening,
genom inventering av vägar/trafiksäkerhet, vägbelysning,
dagvatten/diken/dränering och park/grönområden

10-årsplan

10 års långtidsplan

Långtidsplan allmänt
Styrelsen presenterar också en uppdaterad en 10-årsplan vid årsstämman. De
framtida projekten kommer att kräva årliga avsättningar för att kunna utföras.
Långtidsplan/Investeringar
Enligt tidigare stämmobeslut och för att följa samfällighetslagen arbetar styrelsen
aktivt med att uppdatera långtidsplanen på investeringar utöver normalt drift och
underhåll. Som underlag för framtagandet har, förutom styrelsens gedigna kunskaper
om vägnätets behov, bl a använts ”Förslag till handlingsprogram för Österskär”
(Stadsarkitektkontoret 2000-10- 10).

Vägar/Trafiksäkerhetsåtgärder
· Ett flertal vägar föreslås få gångbana eller gång-och cykelbana
· Åtgärda siktproblem i ett flertal korsningar
· Klippning av privata häckar som inkräktar på vägområdet
· Ombyggnad av Y-korsningar
· Hastighetsdämpande ombyggnad av övergångställen

Vägbelysning
· Utbyte av gamla trästolpar till stål samt jordkabel, vilket görs i samband med
att EON utför ombyggnad av det gamla luftburna nätet
· Fortsatt översyn, förbättring och förtätning av vägbelysningen

Dagvatten/diken/dränering
· Förbättring av dagvattenhanteringen, vilket bl a innebär dikning och trumbyten

Grönområden
· Beskärning av alléer
· Lindholmsviken, förbättring av gräsytor
· Perstorpsparken, fortsatt förbättring av gräsytor, trädbeskärning
· Borgruinen, förbättring av gräsytor
· Övriga gräsytor, förbättring

Framtida aktuella projekt och ombyggnader
o Nybyggnad av gångbana på Andromedavägen
o Nybyggnad av gångbana på Generalsvägen mellan Österskärs station och
Trädgårdsmästeriet
o Nybyggnad av gångbana på Östra Banvägen mellan Vinkelvägen och
Generalsvägen
o Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelväg på Generalsvägen mellan
o Kvarnåsvägen och Bryggvägen
o Nybyggnad av gång- och cykelväg utmed Sätterfjärden, som förbinder
Österskär med Margretelund
o Förbättrad gång- och cykelväg mellan Sättravägen och Sjövägen utmed
Sätterfjärden
o Nybyggnad av gångbana på Åkersbergavägen mellan Andromedavägen och
Tunavägen
o Nyanläggning av vägbelysning på Östra Banvägen delen Södra Åsvägen –
Generalsvägen. Utflyttning och ombyggnad av elcentraler från Eons transformatorstationer
översyn av tändsystem för belysningsnätet och ta fram dokumentation
o Totalöversyn med beivrande av felaktigt placerade, vanskötta häckar, plank
och stödmurar som inkräktar på vägområdet.

 Vägområde = all mark utanför privat tomter.

 Fortsatt översyn av dränering på vägområdet gällande dikning, trummor och
brunnar. Fortsätta planeringsarbete med trafikmätningar och inventeringar av trafiken
för att få fram underlag för fortsatta projekt.
o Upprätta förslag till framtida handlingsprogram för Österskärs Vägförening
inom följande områden. Vägar/trafiksäkerhet, vägbelysning,
dagvatten/diken/dränering, park/grönområden och administration
o Framför allt måste framtida projekt inriktas på ombyggnader som stärker
trafiksäkerheten i området.
o För att hantera större kostsamma arbeten föreslås att finansiering görs via
årliga avsättningar för investering

Belysningsfrågor

BELYSNINGSFRÅGOR
Vägföreningen har c:a 780 belysningspunkter. Det finns fortfarande platser som
behöver bättre belysning och vi arbetar kontinuerligt med detta. Vi har bytt ut alla
belysningspunkter till halogen, vi byter gamla trästolpar till stål samt lägger jordkabel
och det görs i samband med att EON utför ombyggnad av det gamla luftburna nätet.
När det gäller trasiga belysningspunkter ber vi fastighetsägarna att vara behjälpliga
med att meddela direkt till ONE Nordic på länken. Allt löses mycket snabbare då än
att det ska gå via Vägföreningen.

Grönområdesplan

Grönområdesplanen
Vägföreningen har ansvar för att sköta vissa grönytor inom Österskärsområdet.
Dessa finns registrerade i Lantmäteriförrättningen från 2002. I verksamhetsplanen
tas det arbete upp som skall utföras under året och på sikt. Det kan vara att beskära
träd och buskar, klippa och förbättra gräsytor, sköta alléer och liknande.

Lek- och badplatser

Bad- och lekplatser
Vägföreningen inte ansvar för dessa. Om det uppstår problem ber vi er vända er till
Österåkers kommun.

Vintervägar och halkbekämpning
  • Vinterväghållning och halkbekämpning

ÖV:s åtagande är att sköta de vägar som är fastställda genom lantmäteriförrättningen från år 2002. Det betyder att c:a 30 km vägar, 10 km gång- och cykelbanor

samt 110 P-platser skall hållas snö- och halkfria i möjligaste mån, vilket utgör en yta på ca 160 000 kvm. ÖV har till sitt förfogande, genom en lokal entreprenör, två större och en mindre plog- och sandenhet.  

ÖV har dygnet-runt-jour, och startar snö- och halkbekämpningen genom att ringa ut entreprenören.

Snöröjning

  • Vid längre snöfall kan tiderna ändras beroende på väderläget
  • Prioriterade åtgärder är gång- och cykelbanor, backar samt större högtrafikerade vägar
  • Kompletteringsröjning av refuger, trafikhinder t ex avsmalningar, övergångsställen, p-platser, skymmande snövallar etc där snön flyttas och läggs på närmast lämplig yta
  • Snöbortforsling sker efter särskild beställning
  • Vägföreningen avgör vid töväder, när speciell isrivning och/eller moddning med stor tung maskin alternativt väghyvel ska utföras

Halkbekämpning

  • Efter snöfall med efterkommande plogning sker sandning
  • Ett 50-tal sandlådor, fyllda med halkstopp, finns utplacerade på strategiska ställen för medlemmarnas förfogande vid akuta åtgärder
  • Sandupptagningen skall vara klart senast den 15 april, om vädret så tillåter
  • Rensaltning, som utförs på de högtrafikerade allmänna vägarna fungerar inte på det lågtrafikerade vägnätet, typ på Österskär. Det behövs en hög trafikintensitet för att få saltet att verka, då saltgivan endast är mellan 5 och 15 g/kvm.

Vinterväghållningens metodik
Det övergripande målet är att få bort snön från vägbanan så fort som möjligt för att inte trafiken skall hinna packa den och därmed bli svårplogad. Packad snö på vägen blir med tiden ojämn och vid kommande töväder svårframkomlig för både gående och bilister. Därför prioriteras de mest trafikerade vägarna först. Samtidigt plogas tillhörande G/C-vägar. Därefter plogas brantare backar.  En plogomgång tar ca sex timmar, lite beroende på mängden snö och fuktighet. Därefter sker sandning, vilket ytterligare tar ca fyra timmar. Utöver detta skall plogförarna ha raster och ibland vilotimmar vid längre pådrag. Två till tre plogtraktorer används, varav en något mindre för bl a gång- och cykelbanor.        

Tomtinfarter
Inom ÖV:s område finns det ca 1500 fastigheter med minst en infart.  Vid plogning skapas snövallar som hamnar på sidan av vägens kör- och gångbana, dock inom vägområdet. Därigenom bildas snövallar utanför infarter och grindhål. Då dessa ofta ligger nära eller mittemot varandra, går inte den plogade snön från vägbanan att styra bort från tomtinfarter, p.g.a. att det tar en viss tid att styra plogbladet från ena sidan till den andra.

Skulle ÖV sköta snöröjningen av alla dessa tomtinfarter skulle tiden för färdigställandet av vinteråtgärderna kraftigt försenas samt att det dessutom skulle krävas en helt annan och större vinterorganisation. Resurser till detta är svårfunna i dagens läge.  

Olägenheten med att snösträngar som hamnar utanför fastighetsinfarter på vägområdet får fastighetsägaren tyvärr tåla enligt praxis.

Förhindra inte plogningen
Breda, höga och otuktade häckar utgör ett stort problem för snöröjarna då de inkräktar på det smala vägområde som finns tillgängligt. Häckarnas grenar hänger ofta ut över vägen genom snöns tyngd. Följden blir att plogningen blir lidande. Se därför till, innan vintersäsongen och vid snöfall, att häckar och trädens grenar ansas så att de inte hänger ut över vägområdet och hindra framkomligheten.

  • Några tips
    Plogsträngarna vid tomtinfarterna, som fastighetsägaren skottar åt sidan, blir ofta tillbaka-knuffade vid nästa plogning. Snöskottaren bör därför lägga snön efter infarten (till höger från fastigheten sett) så att inte samma snö kommer tillbaks igen vid plogningen.
  • Staket skall uppföras på den egna tomten, och vara så glest och stabilt, att det håller sig upprätt vid snöplogning

Stickvägar
Många fastigheter försörjs via s.k. ”stickvägar”. Dessa ingår inte i ÖV:s vägnät och snöröjningen måste därför skötas av berörda fastighetsägare.

Snön ska behållas på den egna tomten
Det är absolut förbjudet att använde vägområdet som snöupplag. Snön ska behållas på den egna tomten, då vägområdet är synnerligen begränsat.

Egna avtal om snöskottningen

Enskilda fastighetsägare kan avtala och själva betala för att få sin större infart röjd. Det finns flera mindre plogaktörer verkande inom Österskärsområdet. Plogförare röjer numera inte gärna tomtinfarter p.g.a. att skador på fast egendom (staket, grindstolpar, brevlådor etc) ofta lätt händer. För manuell snöskottning av sin tomtinfart går det att utnyttja RUT-avdrag. 

Trafiksäkerhet
  • Trafiksäkerhet

För allas trevnad och framkomlighet vill vi påminna er om att häckar och träd skall vara ansade och inte sticka ut på trottoar och vägmark. De ska hållas innanför den egna fastighetsgränsen. Föreningen gör ”driver” och lämnar broschyrer och påtalar de största problemen. Detta är en viktig trafiksäkerhetsfråga.

 

Några viktiga regler

  • 30 km inom hela Österskärs Vägförenings område
  • Gång- och cykelbanor är till för att skydda trafikanter, inte för bilar att parkera på
  • Målade cykelbanor är inga parkeringsplatser för bilar.
  • 24-tim parkering där så är skyltat
  • Håll grönskan innanför era tomtgränser och klipp när det är för mycket
  • Klipp häckar, träd och buskar så att barn och vuxna kan gå säkrare på våra ofta smala vägar
  • Använd reflexer

Om vi tänker efter före vi sätter oss bakom ratten så blir det mycket bättre.

Stigar, gång-och cykelväger
  • Stigar,gång- och cykelvägar

Inom Österskärsområdet finns många gångstigar. Enl förrättningen är vi inte ålagda att vinterunderhålla dessa:

Strandängen: Ej belagd, vinterunderhåll inte
Solstigen: Ej belagd, vinterunderhålls inte
Idrottsbacken-Katarinavägen: Vinterunderhålls inte.
Lindholmsviken: Ej belagd, vinterunderhålls inte
Perstorpsparken:    Belagd och vinterunderhålls.
Österskärsvägen-Mikaelsvägen Belagd och vinterunderhålls
Riddarvägen(genom Kvarnberget)- Österskärsskolan Grusstig, vinterunderhålls
Saturnusvägen – Åkersbergavägen Grusad stig, vinterunderhålls inte
Åkersbergavägen- Uranusvägen: Grusad stig, vinterunderhålls inte
Uranusvägen-Vegavägen: Grusad stig, vinterunderhålls inte
Vegavägen- gångväg vid Brf Spåret: Grusad stig, vinterunderhålls inte
Margretelundstrappan: Underhålls av Margretelunds  vägförening
Sättravägen- Sjövägen: Grusad stig, vinterunderhålls inte
Fastighetsägarnas uppdrag
Siktregler

Fastighetsägarens uppdrag

  • Siktregler           

Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms. Reglerna för fri sikt och fritt utrymme är i första hand till för att undvika trafikfara men också för att underlätta för renhållningsfordon. Varje fastighetsägare är skyldig att röja mellan tomtgräns och vägkant oavsett om det är ett dike eller inte. Inga buskar eller träd tillåts på denna yta.

Det gäller även vid utfart från Din egen tomt. Där måste Du se till att växter inte är högre än 80 cm från gatan inom siktriangeln. Sikten skall vara fri minst 2,5 m från gatan eller gångbanan. Träd intill belysningsstolpar måste rensas från grenar så att maximalt ljus når vägbanan.

Ditt ansvar för växtligheten, häckar och träd

Ditt ansvar för växtlighet mot väg!

Se upp med sikten!

Häckar, buskar och träd mm planterar vi ju ofta i våra trädgårdar för att inrama tomten och för att få insynsskydd. Häckar och träd blir lätt för höga och breda vilket inskränker på vägarna, och medför:

  • att den fria sikten för trafiken och trafiksäkerheten äventyras
  • att framkomligheten för väghållningsfordon försvåras

Vad säger lagen?

Plan- och bygglagen, kap. 3 § 17:

  • Tomter skall oavsett om de tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas.

 Detta innebär att fastighetsägare är skyldig att ombesörja fri sikt för trafiken.

Jordabalken kap. 3 §2

  • Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenheter för fastighetsägare, får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om
    denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.

Detta innebär att vägförening har rätt att beskära häckar, buskar och träd, som växer ut över vägmark och som medför olägenheter för trafiken.

Kontrollera häckar, buskar och träd!

Ingenting får växa ut över gång- och vägbanor så att fordon, cyklister, fotgängare eller väghållningsfordon hindras eller någon skadas.

Det gäller även vid utfart från Din egna tomt. Där måste Du se till att växter inte är högre än 80 cm från gatan inom siktriangeln. Sikten skall vara fri minst 2,5 m från gatan eller gångbanan.

Träd intill belysningsstolpar måste rensas från grenar så att maximalt ljus når vägbanan.

Mot gångbana/trottoar

  • Ingen växtlighet utanför fastighetsgräns. (Se skiss sid 1.)

Mot vägbana

-   Beskärning ska ske så att minst 0,5 m från vägbanekant är fri, t.ex häck
buskar och högt gräs. Över vägbanan ska den fria höjden vara 4,6 m.
Klipp även bort buskar och grenar som skymmer trafikmärken,
vägnamnsskyltar och vägbelysning!

 

När Du planterar häckar och buskar:

  • Plantera inte närmare fastighetsgräns än 75 cm.
  • Ta för vana att då och då se över dina sikttrianglar på tomten samt häckar, buskar och träd längs vägen. Beskär mer än det Du först tänkte. Snart nog växer det ut igen!

Diken och vägtrummor:

  • Igenfyllning av diken är förbjudet! Håll vägtrumman under tillfart till fastigheten rensad för vattengenomrinning.

Kontrollera frisiktstrianglar!

     Viktigt med fri sikt mot korsande väg

  • Sikten får inte skymmas av växtlighet, staket, annan anordning eller upplag t.ex. båtar och husvagnar. Håll fritt enligt skissen nedan.

Vad händer om Du inte gör något?

För ”frisiktstrianglar” på tomtmark gäller:

  • Om Du som fastighetsägare inte utför beskärning kan det
    efter anmälan medföra att Österåkers kommun ingriper med föreläggande enligt plan- och bygglagen.

För växtlighet mot gång- och vägbanor gäller:

  • Beskärning ska ske till fastighetsgränsen,

Vid olycka som inträffar på grund av skymmande växtlighet gäller:

  • Om en olycka inträffar och skymmande växtlighet anses ha medverkat till olyckan kan fastighetsägare åläggas kostnadsansvar för skadeersättningar.
  • Om Du inte åtgärdar inom rimlig tid, låter Vägföreningens styrelse utföra beskärning på lämpligt sätt. Detta innebär att beskärningen utförs med rationella metoder, såsom slaghack etc. Häcken mot vägen kanske då inte får det utseende som fastighetsägaren önskat.

Genom dessa åtgärder, bidrar Du till:

  • ökad trafiksäkerhet
  • lättare framkomlighet för fordon och säkrare vägar för fotgängare och cyklister
  • framkomligheten för väghållningsfordon underlättas.
Trafiksäkerhet
  • Trafiksäkerhet

Först och främst vill Vägföreningen påminna om att det är 30 km inom hela Österskärsområdet utom på del av den kommunala vägen, Österskärsvägen.

Det finns vissa regler som gäller oss alla och som måste följas för att vi skall uppnå målet om god trafiksäkerhet, framkomlighet och trivsel i vårt område:

När det är mörkt, halt och det är fortfarande många barn och vuxna som rör sig ute i trafiken både i gryning och skymning och dessutom utan reflexer. Håll därför god uppsikt och sänk hastigheten till de maximala 30 km/h som gäller

Häckar och annan skymmande växtlighet vid vägkorsningar och kurvor får högst vara 80 cm över vägbanan på en sträcka av minst 10 meter från vägkorsningen. Det ska vara minst 2 meters fri höjd från vägbanan till trädkronans underkant vid och i ”frisiktstriangeln” (se skiss nedan).

Träd som växer på Din tomt och vars trädkronor sträcker sig ut över vägområdet, måste klippas och ska ha en fri höjd av minst 4,6 meter ovanför vägbanan och 3,2 m över gång- och cykelvägar.

                                                                                                                     

Om du planterar häck, tänk på att placera den så långt in på din egen tomt så att den som fullväxt inte sträcker sig utanför din tomtgräns. Häcken skall planteras minst 75 cm innanför tomtgräns mot vägområdet. Växlighet som sträcker sig ut på vägmark har föreningen rätt att avlägsna efter uppmaning till fastighetsägaren att självmant klippa häcken så den inte inkräktar på vägmark. Plantera helst inte gran och syrén, då dessa trädslag så småningom, av erfarenhet, breder ut sig allt för mycket, bl a på vägområdet.

Vägtrummor, anslutning till vägmark och rensning av diken
  • Vägtrummor, anslutning till vägmark och rensning av diken.  

  • Du är som fastighetsägare skyldig att se till att det under infarten till fastigheten finns en vägtrumma på minst 225 mm:s diameter, som möjliggör för vatten i diket att rinna vidare. Kontakta först Vägföreningen för ett godkännande av funktion och utförande
  • Dag/regnvatten skall tas om hand på den egna tomten. Något dagvattensystem finns inte i Österskär annat än lokalt, och vägdikena är bara till för att regnvatten ska kunna tas om hand från vägytan. Således är inte dikena dimensionerade för att ta hand om enskilda fastigheters dagvatten.
  • Om infarten lutar mot vägen, se till att dagvatten från infarten inte rinner ut på vägen genom att t ex anlägga en dräneringsränna eller asfaltslimpa för att leda vattnet åt sidan mot ett ev. Grus från infarten får inte rinna ut på vägen.
  • Det inte är tillåtet att lägga gatsten eller betongplattor på vägmark. Skall tomtinfarten hårdgöras med plattor eller liknande, ska infarten som ligger på vägmark asfalteras från vägens asfaltskant till tomtgräns.
  • Vid nyanläggning av tomtinfart skall minst en meter av din infart mot den belagda vägen vara asfalterad för att inte lösgrus sprids ut på vägen.
  • Om en större byggnation planeras, som kräver byggnadslov, kontakta Vägföreningen före arbetet startar. Läs mer om detta under slitageavgift.
  • Se till att tomtrören som utvisar fastighetsgränsen mot vägmark bibehålls. Försvunna tomtmarkeringar skall, av fastighetsägaren, återställas. Om det råder oklarhet ska fastighetsägaren snarast kontakta Lantmäteriet eller kommunens mätavdelning.
Staket, postlådor och soptunnor
  • Staket, postlådor och soptunnor

  • Staket skall uppföras på den egna tomten, och vara så glest och stabilt, att det håller sig upprätt vid snöplogning
  • Postlådor ska också placeras på egen tomtmark om det går, annars på tomtgränsen. Postlådor som står på vägmark och t ex får en törn vid snöröjning ersätts inte.

Även soptunnor skall vara placerade på egen mark, således inte vägmark. Det är endast på soptömningsdagen som tunnan skall dras ut mot vägen för tömning, för att sedan åter placeras på tomten

Parkeringsregler
  • Parkeringar

  • Parkera på egen tomtmark. Vägarna inom Österskär är smala och inte dimensionerade för bilparkering.
  • Trafikförordningen med lokalt P-förbud gäller. Fordon får under vardagar parkeras högst 24 timmar i följd om inget annat anges via vägmärken.
  • Vändzoner och p-platser får inte användas för långtidsuppställning av bilar, husvagnar, släpvagnar, båtar, byggmaterial och dylikt.
  • Vissa vägar har skyltats med kortare parkeringstid för att möjliggöra snöröjning. Om inte detta följs vintertid, kan snöröjningen försvåras eller helt omöjliggöras
  • För allas vår trevnad använd er egen mark i stället för Österskärs grönområden, att ställa upp båtar, slänga ris och skräp på.
  • Om det tillfälligt måste ske uppställning av en container, borrutrustning till bergvärme eller liknande på vägområdet ska först tillstånd beviljas av Vägföreningen
  • Mark som avsatts till väg eller grönområde får inte användas för annat ändamål. Även om själva marken inte används för vägen får inte enskilda fastighetsägare eller andra utnyttja denna för uppställning av bilar, båtar eller annat upplag.
  • Tillfällig användning för jord, sand eller byggmaterial kan vägföreningens styrelse ge tillstånd till efter kontakt.
  • Ny in-eller utfart från eller till fastighet får inte anläggas utan tillstånd av vägföreningen
Snö på egna tomten / hur skotta
  • Snö från egen tomt eller stickväg

  • Stickvägar
    Många fastigheter försörjs via s.k. ”stickvägar”. Dessa ingår inte i ÖV:s vägnät och snöröjningen måste därför skötas av berörda fastighetsägare.
  • Snön ska behållas på den egna tomten
    Det är absolut förbjudet att använde vägområdet som snöupplag. Snön ska behållas på den egna tomten, då vägområdet är synnerligen begränsat.
  • Ett Tips.

Egna avtal om snöskottningen

Enskilda fastighetsägare kan avtala och själva betala för att få sin större infart röjd. Det finns flera mindre plogaktörer verkande inom Österskärsområdet. Plogförare röjer numera inte gärna tomtinfarter p.g.a. att skador på fast egendom (staket, grindstolpar, brevlådor etc) ofta lätt händer. För manuell snöskottning av sin tomtinfart går det att utnyttja RUT-avdrag

Vid nybyggnad / ändring av fastigheter och slitageavgifter
  • Nybyggnad och ändring av fastighet/Slitageavgiift

En fastighetsägare är skyldig att meddela Vägföreningen om byggnation på sin fastighet. Anmälan om mer omfattande transportverksamhet skall anmälas till Vägföreningen senast tre veckor innan byggverksamheten inleds eftersom slitageavgiften måste fastställas.  Övrig byggnation får vägföreningen via Byggnadsnämndens protokoll. Då dessa kan vara svårtydda bör fastighetsägaren kontakta Vägföreningen och meddela vad de ska bygga.  Nedanstående information kommer då att sändas till fastighetsägaren.

SLITAGEAVGIFT

Enligt Byggnadsnämnden protokoll  har ni fått startbesked för en byggnation på er fastighet.

BAKGRUND

Din fastighet deltar i en gemensamhetsanläggning, vars vägar förvaltas av Öster-skärs Vägförening. Som ägare av fastigheten är Du medlem i föreningen, vilket  enligt lag är obligatoriskt. Din fastighet svarar därför tillsammans med övriga medlemmar för drifts- underhålls- och investeringskostnader för vägarna.

För detta har för Din fastighet, liksom för övriga deltagande fastigheter, fastställts ett  särskilt andelstal med ledning av respektive fastighets beräknade användning av vägen.

Genom en särskild bestämmelse, § 48a i anläggningslagen, har en fastighet som tillfälligt använder sig av vägen i väsentligt större omfattning än vad som svarar mot fastighetens andelstal, ålagts skyldighet att ersätta vägföreningen de merkostnader som uppkommer till följd av den ändrade användningen av vägarna.

Gällande rutin/föreskrift

För att kunna säkerställa en god väghållning även vid tillfälliga tyngre belastningar på föreningens vägar har det därför utarbetats en särskild rutin som ska följas. Det gäller vid såväl din förestående utökade användning av vägen som i övriga fall där föreningens vägar kan antas användas mera frekvent än normalt med tunga fordon.

 Föreskriften syftar till att föreningen skall få ersättning dels för det extra slitage som särskilt tung trafik till och från en fastighet orsakar vid ett husbygge eller någon annan tillfällig, omfattande användning av vägen.

 Vägföreningen kommer också kräva ersättning för visuella vägskador som kan ha  uppstått under byggets gång.

Vägföreningens stämma år 2017 fastställde ersättningsbeloppen för olika typer av belastningar enligt nedan

  Fast slitageavgift fastslogs enligt nedan

  1. för ett husbygge av en permanentbostad på obebyggd tomt utgör slitage-ersättningen 10 000 kronor
  2. för ett Attefallshus, eller större tillbyggnad (ca 25 – 50 kvm), pool etc utgör slitageavgiften 2 000 kronor
  3. för annan omfattande transportverksamhet, t ex byggande av flerbostadshus utförs beräkning av slitageersättningen för det speciella fallet
  4. Omedelbart efter det att fastighetens tillfälliga transportbehov upphört skall fastighetsägaren göra anmälan härom till Vägföreningen. Besiktning sker då vid behov av Vägföreningen

Ovanstående friskriver inte fastighetsägaren eller byggherren från att vid händelse av att mer omfattande skador uppkommit på vägen eller vägområdet i fastighetens närhet även ersätta återställningskostnaderna.

Avgiften skall betalas till Vägföreningens bankgiro 230-9474, senast dagen innan transportverksamheten inleds avseende punkt 1 och 2.

Grävtillstånd
    • Grävtillstånd i vägnätet

    För att någon skall få gräva i vägföreningens vägar krävs ett tillstånd av föreningen. Nedanstående avtal skall undertecknas. Ansökan inlämnas i god tid innan arbetets igångsättande i 2 exemplar, varav en återsändes till sökanden efter godkännande. Det går även att skicka begäran digitalt via e-post.

    Plankarta/situationsplan och trafikanordningsplan skall bifogas ansökan. Arbetet får påbörjas efter att denna ansökan är undertecknad och Vägföreningen har lämnat medgivande. Medgivandet kan se ut på nedanstående sätt.

    Medgivande och avtal att lägga och bibehålla ledning i enskild väg

    Väghållaren, Österskärs Vägförening (ÖV) lämnar härmed medgivande till …………………………... (ledningsägaren), att utföra ledningsarbete inom ÖV vägområde enligt nedan och bifogad karta.

    Medgivandet befriar inte från skyldighet att inhämta eventuella ytterligare tillstånd eller beakta andra befintliga rättigheter där prövning skall ske i annan ordning. I vissa fall kan tillstånd lämnas enligt annan lag eller författning. Innan arbete påbörjas med stöd av annan rätt skall det anmälas hos ÖV.

    Följande villkor gäller mellan parterna:

    Ledningsägaren skall:

    1. ansvara för att erforderliga markundersökningar har utförts samt att resultatet beaktas vid projekteringsarbetet. Ledningsägaren ansvarar också för att hänsyn tas till andra faktorer som kan inverka på val av material och arbetsutförande, så att man förebygger sättningar, ledningsbrott, uppfrysning, miljöskador m.m.
    2. försäkra sig om läget på andra befintliga anläggningar samt att inga skador inträffar som drabbar ÖV eller tredje man.
    3. upprätta trafikanordningsplan som ÖV skall godkänna. Av trafikanordningsplan framgår hur framkomlighet tillgodoses, arbetsplatsen skall utmärkas och trafikanterna varnas.
    4. Ledningsägaren skall meddela vilken entreprenör som är ansvarig på platsen för arbetet. Där ska framgå namn ,telnr och mailadress. Denna skall vara tillgänglig och kontaktbar dygnet runt, med tanke på bl a trafikanordningarna.

    Det avhänder inte ledningsägaren det yttersta ansvaret för arbetet.

    Väghållaren skall:

    Underrätta ledningsägaren i god tid om en vägåtgärd påverkar ledningen eller väghållaransvaret ändras, så att ledningsägaren kan vidta de åtgärder som behövs för att ledningen skall kunna bevaras.

    Utförandekrav beträffande ledningen:

    1. Arbetet får påbörjas efter detta avtals undertecknande och med godkänd trafikanordningsplan och tidplan.
    2. Fiberoptiska kablar skall läggas på minst 0,5 m:s djup och skyddas enligt gällande standard
    3. Minst 50 cm:s bredd skall schaktas ur för ledningsgrav i vägen så att utrymme skapas för varvvis komprimering med ”padda” vid återfyllning. Vägkroppens material skall återanvändas i möjligaste mån för att förebygga kommande tjällyftningar.
    4. 100 kg/kvm, d v s ca 5 cm varmmassa MAB 11T skall läggas i ledningsgravens vägyta. Noggrann klistring i skarvar skall ske.
    5. Upplag av material inom vägområdet får inte förekomma utan att väghållaren har fått föreskriva om var och hur lagring av material får ske. Ianspråktaget utrymme skall snarast återställas och godkännas av ÖV efter arbetenas utförande
    6. Vid försening kontaktar ledningsägaren snarast ÖV
    7. Relationshandlingar (karta) skall vara ÖV tillhanda tre dagar innan slutbesiktning/överlämnas till väghållaren vid slutbesiktning. Av relationsritningen skall framgå ledningens utförande och läge vid utförandetillfället.

    Ersättningsnivåer

    Zon 1 avser ledningsförläggning i vägbana, se bilden nedan.

    Zon 2 avser ledningsförläggning i övrigt inom vägområde, se bilden nedan.

    Längsgående ledning

    Om annat ej överenskommits placeras längsgående ledning:

    • I första hand i kantremsa eller ytterslänt
    • I andra hand i innerslänt
    • I tredje hand i vägbanan

    Korsande ledning

    Ledningar skall placeras så att antalet korsningar med väg begränsas.

    En ledning som korsar en väg skall om möjligt placeras vinkelrätt mot vägens riktning. Korsande ledning skall oskarvad läggas i skyddsrör som dimensioneras för förekommande trafik. Ledningen skall vara åtkomlig för reparation utan att körbanan behöver schaktas upp.

    Akuta åtgärder

    Akuta åtgärder på ledningar inom ett vägområde får på eget ansvar och egen risk påbörjas utan tillstånd, om det gäller en skada som kräver snabb reparation och där ett dröjsmål skulle innebära avsevärda olägenheter. ÖV skall snarast informeras.

    Besiktning, garanti m.m.

    1. ÖV utövar den tillsyn under arbetets utförande som anses nödvändig
    2. Ledningsägaren kallar ÖV till slutbesiktning efter att arbetet är klart, senast en vecka efter att det slutförts
    3. Ledningsägaren är skyldig att åtgärda de fel som antecknas i besiktningsprotokollet inom två veckor. Om denne inte åtgärdar fel inom föreskriven tid, får MV åtgärda felet på ledningsägarens bekostnad.
    4. Tills slutbesiktning är utförd och arbetena godkänts svarar ledningsägaren för ev ökade väghållningskostnader.
    5. Garantitiden är fem år efter godkänd slutbesiktning.
    6. Ledningsägaren svarar för erforderliga efterarbeten under garantitiden, såväl utförande som kostnader. ÖV kan på ledningsägarens bekostnad utföra akuta åtgärder under garantitiden om det föreligger fara för trafikanterna.
    7. Ledningsägaren kallar ÖV till garantibesiktning och vid konstaterade fel eller brister åtgärdar ledningsägaren detta och efter det löses ledningsägaren från garantiansvar.

    Kostnader och ersättning

    1. Ledningsägaren förbinder sig att kostnadsfritt tillhandahålla revisionsritning där nedlagda ledningar tydligt framgår.
    2. Vid ändring av vägen skall ledningsägaren vidta de åtgärder med ledningen som behövs för att ändringen skall kunna genomföras samt svara för kostnaderna för dessa åtgärder
    3. Ledningsägaren skall utge ersättning till ÖV enligt följande:
    • ersättning för ökade kostnader för vägens framtida underhåll som ledningen medför med ett engångsbelopp om 9 kronor per löpmeter där ledning förläggs inom zon 1 och 3,50 kronor per löpmeter där ledning förläggs inom zon 2. (se ovanstående skiss) Ersättningen skall erläggas senast 30 dagar efter slutbesiktning
    1. Oförutsedda skador som uppkommer för ÖV genom ledningsägarens åtgärder

    med ledningen (t.ex. tillsyn, underhåll) skall ersättas särskilt i varje enskilt fall

    1. Ledningsägare skall inneha och bifoga registreringsbevis och F-skattsedel till

    detta avtal

    Ort och datum                                                               Ort och datum

    Österskär 201-

    …………………………….                                     ………………………………

    Namnförtydligande,                                                                   Namnförtydligande,

    Bilaga:

    1. Karta
    2. Trafikanordningsplan (exempel)
    3. Kontaktlista
    4. Registreringsbevis Ledningsägare

    F-skattsedel Ledningsägare

Styrelsen
styrelsen

Ledamöter

Ordförande: Margareta Olin
Ledamot, tillika vice ordförande: Stellan Sandström
Kassör: Ingrid Roslund
Sekreterare: Vakant
Vägmästare: Lars-Åce Holm
Ledamot: Sten Ternström
Ledamot: Jan Söderberg,
Styrelseersättare
Anki Lissåker
Roger Eriksson
Eddy Ekström
 

Revisor:

BDO Sverige, revisionsfirma

Revisor

Revisor:
BDO Sverige, revisionsfirma

Begränsningar på vägarna
Begränsningar på vägar

Österskärs Vägförening har infört begränsad bruttovikt på fordon på ett antal vägar. Tilläggstavla "Gäller ej fordon med tillstånd". Detta innebär att transportörer kan begära ifrån Vägföreningen tillfälligt tillstånd för att kunna utföra en transport med större bruttovikt.

De vägar som omfattas är:

Östra Banvägen från Tuna station till Generalsvägen

Sättravägen

Vinkelvägen

Eklidsvägen

Södra Åsvägen

Sjövägen

Norra Åsvägen

Vändvägen

Generalsvägen från Österskärsvägen till Heimdalsvägen

Den begränsade bruttovikten gäller f o m 2017-10-30 tills vidare.

Addres:

Box 30 184 21 Åkersberga

Telephone:

08-540 630 80

E-mail:

info@osterskarsvagforening.se